Vladimir Kramnik, 1976–
Kramnik föddes I Tuapse, Ryssland, 1976. Som ung pojke började han studera schack i Botvinniks schackskola.
Hans första genombrott kom i 1992 års schackolympiad. Hans medverkan var lite kontroversiell i Ryssland då han bara var 16 år och inte hunnit med att bli vare sig internationell mästare eller stormästare, utan han hade ”bara” en Fide mästartitel.
Trots allt så stöttade Garry Kasparov hans medverkan. Kramnik tog 8 vinster, spelade en remi och förlorade endast ett parti, vilket gjorde att han fick en guldmedalj för bästa rating-genomförande på 2958.
Följande år spelade Kramnik i den starka turneringen Linares där han slutade på en hedrande femteplats. Bland annat besegrade han världstrean Vassily Ivanchuk.
Kramnik fortsatte att övertyga och 1994 spelade han kvartsfinal i PCA mästerskapet mot Gata Kamsky som han dock förlorade med 1,5 – 4,5 och senare det året förlorade han även semifinalen i Fide mästerskapet (officiella VM) mot Boris Gelfand.
1995 blev Kramnik sekond för Garry Kasparov i hans match mot Viswanathan Anand om PCA-titeln, en match som Kasparov vann med 10,5-7,5. I januari 1996 blev Kramnik den högst rankade spelaren i världen med en rating på 2775 och blev då också den yngsta spelaren genom tiderna att vara rankad som nummer 1.
1998 var det dags för Classical World Chess Championship (PCA) kandidatmatch och vem som skulle få utmana Garry Kasparov i en titelmatch. Kramnik hade kvalificerat sig för spel mot Alexei Shirov men förlorade med 3,5 – 5,5. Kasparovs titelmatch mot Shirov spelades dock aldrig, detta på grund av att sponsorfrågan inte kunde lösas. VM-matchen kom till stånd först år 2000, och i stället för Shirov fick Kramnik möjligheten att möta Kasparov utan att han var kvalificerad vilket väckte en del uppmärksamhet. Att spela om världsmästartiteln utan att vara kvalificerad hade inte hänt sedan 1935.
Matchen skulle avgöras i bäst av 16 partier och spelplats blev London. Kramnik mötte Kasparovs spanska öppning med Berliner-försvarat vilket visade sig vara mycket effektivt. Kramnik vann matchen till slut med 8,5 – 6,5. Kramnik förlorade inte ett enda parti i matchen, något som bara hänt en gång tidigare i en final. Kramniks prestation gav honom också en ”Chess Oscar” detta år.
I februari 2004 vinner Kramnik turneringen i Linares, två poäng före Kasparov som då var högst rankad i världen, och i september samma år behåller Kramnik sin titel i Classical World Chess Championship (PCA) då han spelar oavgjort (7-7) mot Peter Leko, en match som spelades i Brissago, Schweiz.
Under Fides VM-match 2005 öppnades en möjlighet för en återförening mellan Classical World Chess Championship (PCA) och Fide, genom att Kramnik förklarade sig villig att möta vinnaren i den matchen och att den matchen skulle stå för en slutlig återförening. Efter 13 år av ett delat världsmästerskap var det så dags 2006 för återföreningen i samband med att Kramnik mötte Fide-världsmästaren Veselin Topalov i en match om VM-titeln.
Matchen spelades i Elista, Ryssland. Efter de 4 första partierna hade Kramnik en ledning med 3-1. Matchen omgavs av en del protester från Topalovs sekond, Salvio Danailov, vilket fick Kramnik att avstå från spel i rond 5, och Topalov fick därmed ett gratispoäng och matchen stod efter detta 3-2 till Kramnik. Resultat blev en hel del diskussioner och publicitet kring konflikten. Matchen fortsatte trots allt och efter de 12 planerade partierna var ställningen 6-6. Kramnik vann den avgörande tie-breaken i snabbschack med 2,5-1,5 och blev därmed ny världsmästare, både inom Fide och Classical World Chess Championship (PCA).
VM-matchen 2007 i Mexico City avgjordes i en turnering i stället för i en match mellan två spelare där följande spelare deltog:
- Vladimir Kramnik (Ryssland)
- Viswanathan Anand (Indien)
- Peter Svidler (Ryssland)
- Alexander Morozevich (Ryssland)
- Péter Lékó (Ungern)
- Boris Gelfand (Israel)
- Levon Aronian (Armenien)
- Alexander Grischuk (Ryssland)
Turneringen vanns av Viswanathan Anand från Indien, en poäng före Kramnik och Gelfand, som därmed blev ny världsmästare. Året därpå, 2008 i Bonn, spelade Kramnik och Anand åter i en VM final, denna gång i en match mellan två spelare, i enlighet med det avtal som gjordes 2007. Anands noggranna förberedelser avgjorde förmodligen matchen då han vann över Kramnik med 6,5-4,5.
Kramnik hade sedan under 2009 mycket goda tävlingsresultat. Han vinner Dortmunds turnering och Tal Memorial före Anand, Magnus Carlsen, Aronian, Gelfand, Ponomariov, Leko, Svidler, Morozevich, vilket då var den starkaste turneringen i historien. Kramnik deltog även London Chess Classic där han slutade tvåa efter Magnus Carlsson. Kramniks rating gjorde också att han blev direktkvalificerad till kandidatturningen för 2012 års VM-mästerskap.
Kramnik fortsatte att göra bra resultat på tävlingar och 2011 gick han hela vägen till semifinal i kandidatturneringen där han förlorade mot Grischuk i ett tiebreak.
I juli 2011 vinner Kramnik återigen i Dortmund där han tog 7 poäng av 10 möjliga och erhöll en rating prestanda på 2868. I november vinner han turneringen i Hoogeveen, obesegrad, denna gång med en ratingprestanda på 2903. I december samma år gör han sitt bästa resultat genom att vinna turneringen London, före hans främsta motståndare, Magnus Carlsen, Wiswanathan Anand och Levon Aronian. Kramnik gör sämre resultat under 2012 men avslutar året med en andraplats i London Classic efter Magnus Carlsen. Kramnik var mycket nära att nå en titelmatch mot Anand då han delade förstaplatsen med Magnus Carlsen i 2013 års kandidatturnering i London.
Kramnik är fortfarande en mycket strak spelare och deltar i flera stora turneringar.
Viswanathan Anand, 2008–2013
Viswanathan ”Vishy” Anand föddes den 11 december 1969 i Tamil Nadu, Indien. Anand lärde sig spela schack vid sex års ålder av sin mor Sushila.
Anand avancerade mycket snabbt i den Indiska schackvärlden. Hans första stora framgång kom 1983 då han vann en stor nationell juniortävling genom att vinna samtliga sina partier.
Året därpå (1984) vinner han det asiatiska juniormästerskapet i Coimbatore vilket gav honom en IM norm. När han var 15 år fick han en IM titel, och blev därmed den yngsta indier som fått denna titel. Han vinner också det asiatiska juniormästerskapet i Hong Kong, 1985. När Anand var 16 år vann han det Indiska mästerskapet, en tävling han lyckats vinna två gånger till.
År 1987 blev han den första indier att vinna World Junior Chess Championship och året efter, vid 18 års ålder, blev han Indiens första stormästare i samband med att han vinner den internationella schackturneringen som hölls i Coimbatore, Indien.
Inför VM 1993 var Anand kvalificerad till sin första kandidatturnering, och vinner sin första match men förlorar kvartsfinalen mot Anatolij Karpov. Under 1994 – 1995 dominerade Anand och Gata Kamsky kvalificeringarna inför uttagningarna till FIDEs och PCAs VM-titlar.
Anand lyckades också att kvalificera sig till PCA World Chess Championship 1995 där han fick möta Kasparov, en match som spelades i New York City ’ s World Trade Center. Anand förlorade den matchen med 10 ½ – 7 ½.
I FIDEs uttagningar till match om VM-titeln 1996, förlorade Anand sin kvartsfinal mot Kamsky efter att ha tagit ledningen i ett tidigt skede.
I 1998 års FIDE uttagningar var den regerande världsmästaren direktkvalificerad till VM-finalen och skulle få möta vinnaren i en sju ronders utslagsturnering direkt efter denna turnering. Spelformen blev kritiserad och Kramnik visade sitt missnöje med att hoppa av den kandidatturneringen. Anand vann kandidaterturneringen, efter att ha besegrat Michael Adams i finalen. Trots att finalen spelades direkt efter kandidatturneringen så lyckades Anand spela 3-3 mot en utvilad Karpov. Matchen fick avgöras i ett ”tie-breake” som Karpov vann med 2-0.
Efter att Anand varit nära att vinna VM-titeln flera gånger så vinner han till slut FIDEs VM-titel år 2000 efter att ha besegrat Alexei Shirov med 3 ½-0 ½. Anand blev den första indiern att vinna den titeln. Inför finalen hade han även besegrat Alexander Khalifman, den regerande FIDE världsmästaren med 3 ½-2 ½ i kvartsfinalen och följde upp med att vinna semifinalen över Michael Adams, England, med 2 ½-1 ½.
Anand misslyckades 2002 med att försvara sin titel då han förlorade mot Vassily Ivanchuk i semifinalen. I stället fick vi en ny FIDE världsmästare, denna gång Ruslan Ponomariov.
I september 2007, gick Anand in i FIDEs World Championship turneringen i Mexico City som världens högst rankade spelare (2801). Matchen avgjordes i en dubbelrondig turnering där 8 spelare deltog. Anand besegrade Levon Aronian, Peter Leko, och Peter Svidler och var i ledningen efter 5 ronder och inför den sista ronden räckte det med remi mot Leko för att bli världsmästare vilket Anand lyckades med. Han vann med ett poäng före Vladimir Kramnik och Boris Gelfand. Anand var därmed ny obestridd världsmästare då Classical World Champion och FIDE ett år tidigare förenats.
Anand försvarade övertygande sin titeln mot Kramnik 2008, en match som hölls 14-29 oktober i Bonn, Tyskland. Matchen spelade i bäst av 12 partier och Anand lyckades nå 6,5 poäng efter det elfte partiet. Anand hade då vunnit tre av de första sex partierna och efter det tionde partiet ledde Anand med 6 – 4 och behövde bara en remi i något av de två sista partierna för att vinna matchen. I det elfte partiet spelade Kramnik en Najdorf-variant i det sicilianska försvaret. När spelarna bytte drottningar, erbjöd Kramnik remi efter 24 drag då det inte längre var möjligt att spela på vinst.
Efter segern sa Garry Kasparov ”ett bra resultat för Anand och schack. Vishy förtjänade vinsten på alla sätt och jag är mycket glad för honom. Det kommer inte att vara lätt för den yngre generationen att avsätta honom på tronen”.
I VM-matchen 2010 ställs Anand mot Veselin Topalov, Bulgarien, en match som spelades i Sofia, Bulgarien. Anand hade bokat flyg till Sofia men flygen var inställda på grund av vulkanutbrottet från Eyjafjallajökull på Island. Anand ville senarelägga starten med tre dagar men arrangören vägrade emotse denna önskan. Anand lyckades efter 40 timmars resväg ta sig till Sofia vilket innebar att första partiet blev försenat med en dag. Matchen skulle avgöras i 12 partier och i det första partiet besegrade Topalov sin motståndare redan efter 30 drag. Anand svarade direkt med en vinst i det andra partiet. Efter 11 partier var ställningen 5,5 – 5,5 och Anand lyckades vinna det sista partiet som svart i en avböjd damgambit och försvarade därmed sin VM-titel.
I och med segern över Topalov 2010, fick Anand försvara sin VM-titel i den kommande matchen 2012 som kom att spelas i Tretyakov Gallery i Moskva. Hans motståndare blev Boris Gelfand, som vann kandidatturneringen 2011. Efter de 12 ordinarie partierna var ställningen 6-6 och matchen fick avgöras i ”tie break” där Anand lyckades vinna med 2 ½-1 ½ och behöll därmed sin titel. Efter matchen ordnade Rysslands president Vladimir Putin ett möte med Anand och Gelfand.
I den efterföljande kandidattureringen segrade Magnus Carlsen, Norge, som blev den spelare som kom att utmana Anand i 2013 års VM-match i Chennai. Matchen började med fyra remier varefter Carlsen kunde vinna 5.e och 6:e partiet. Därefter följe två remier och ytterligare en vinst till Carlsen. 10:e partiet slutade remi vilket innebar att Carlsen blev ny världsmästare.
Anand vinner kandidatturneringen inför VM 2014 en turnering som Anand passerade utan förluster. Han vinner i första omgången mot Levon Aronian, Shakhriyar Mamedyarov och Veselin Topalov. VM-matchen mot Carlsen spelas i Sotji, Ryssland. Även denna gång blir Carlsen för svår för Anand och slutresultatet blir 6,5 – 4,5 efter elva spelade partier.
Magnus Carlsen, 2013-
Under redigering